Värmepumpens funktion i minusgrader
En värmepump fungerar i minusgrader tack vare ett köldmedium som kokar redan vid fyrtio minusgrader, vilket gör att den kan hämta energi från utomhusluften även vid sträng kyla. Lyssnaren får lära sig om skillnaden mellan traditionella elelement och värmepumpens verkningsgrad, hur avfrostningscykeln hanterar isbildning och varför tekniken bakom markvärme upptäcktes via en frysbox på nittonhundrafyrtiotalet. Genomgången förklarar också hur varvtalsstyrning minskar slitaget på maskinen.
Chapters
Jag förstår att värmepumpar fungerar på hösten. Men när det är tjugo minusgrader ute, då finns det väl ingen värme kvar i luften att hämta in?
Du ska få lära dig hur kylan faktiskt kan få vätska att koka och värma upp hela huset. Välkomna till PodThis och Learn With Me med Erik och Astrid.
Kylan som kokar
Erik, jag har funderat på hur en värmepump faktiskt kan fungera när det är smällkallt ute. Jag menar, hur kan den hämta värme från luften när det är minusgrader? Rent logiskt känns det som att det inte borde gå.
Jag förstår att det känns märkligt. Men det handlar om att förstå vad värme egentligen är för något. Hela den här tekniken upptäcktes faktiskt genom en slump i slutet av nittonhundrafyrtiotalet. Det var en amerikan som hette Robert C. Webber som berättade om det här senare. Han brände handen på ett varmt rör på baksidan av sin frysbox. Det fick honom att inse att maskinen flyttade energi från insidan till utsidan.
Men en frys är ju iskall inuti. Jag har alltid tänkt att värme är något som bara finns när luften känns varm för oss, som en sommardag. Om det är tjugo minusgrader ute så borde det väl vara helt tomt på värmeenergi?
Det är en vanlig missuppfattning. Men i fysikens värld finns det värmeenergi i all luft ända ner till den absoluta nollpunkten på ungefär minus tvåhundrasjuttiotre grader. Hemligheten i systemet är en vätska som kallas köldmedium. Den här vätskan har en extremt låg kokpunkt på hela fyrtio minusgrader.
Vänta nu, sa du att den kokar vid fyrtio minus?
Precis så. Tänk dig att vi häller ut den här vätskan i snön en dag när det är tjugo minusgrader. Då är den luften i själva verket brännhet för vätskan. Den börjar koka och förvandlas till ånga direkt, på samma sätt som vatten kokar på en spis. Vad tror du händer med energin i luften när den här vätskan kokar och blir till gas?
Jag antar att den helt enkelt suger åt sig energin från luften runt omkring för att kunna byta form?
Det stämmer precis. Det är den energin vi sedan koncentrerar och flyttar in i huset. Det är därför vi får en så stor energivinst. Ett vanligt elelement ger bara en kilowattimme värme för varje kilowattimme el. En värmepump däremot kan ge mellan tre och fem kilowattimmar värme tillbaka. Du kan se köldmediet som en sorts termisk svamp som suger upp osynlig värme ur den kalla luften. Men liknelsen med svampen slutar fungera när vi pratar om tryck. En svamp blir ju inte varmare bara för att man trycker ihop den. Men det blir gasen i pumpen när den pressas samman.
Då förstår jag. Om jag har fattat det här rätt så är värme något relativt. Eftersom vätskan i pumpen kokar redan vid fyrtio minusgrader, så fungerar den kalla vinterluften som en värmekälla. Den får vätskan att förångas och bära med sig energin in.
Precis så är det. Men om maskinen suger åt sig all den här kalla luften mitt i vintern, varför fryser inte hela utomhusdelen till ett enda stort isblock?
Att överleva isen
Värmepumpen måste kunna hantera isbildning helt på egen hand för att fungera i vårt klimat. Vad tror du händer med utomhusdelen när snön faller och det är fuktigt ute?
Jag gissar att den kämpar för att inte frysa ihop helt. Jag såg faktiskt grannens maskin häromdagen. Det rykte och ångade om den mitt i kylan. Jag blev nästan rädd att motorn hade blivit överhettad och höll på att gå sönder.
Det är en vanlig tanke när man ser det där molnet, men det är faktiskt precis tvärtom. Det du såg var maskinens sätt att rädda sig själv genom en så kallad avfrostningscykel. När fuktig luft fryser till rimfrost på de tunna metallamellerna blockeras det livsviktiga luftflödet. Då vänder pumpen helt enkelt på processen en kort stund för att skicka ut värme och smälta isen. Ångan som ser ut som rök är alltså bara vatten som förångas när isen smälter.
Jaha, då förstår jag. Istället för att hämta värme så lånar den lite inifrån för att städa bort isen så att den kan andas igen.
Det är en bra beskrivning. För att göra hela systemet mer effektivt använder man dessutom något som kallas inverterteknik. Det innebär att kompressorn ändrar sin hastighet steglöst istället för att bara slå av och på med full kraft hela tiden. Det minskar energiförbrukningen med upp till trettio procent. Ibland kan det bli ännu mer under de allra bästa förhållandena. Hur tror du att maskinen reagerar om temperaturen sjunker till extremnivåer, som trettio minusgrader?
Jag försöker tänka ut hur det hänger ihop. Jag gissar att den får jobba betydligt hårdare. Men den kan väl inte trolla fram värme hur länge som helst?
Nej, det finns en fysisk gräns. De modeller som är specialbyggda för vårt nordiska klimat har oftast en driftsgräns på mellan tjugofem och trettio minusgrader innan de till slut ger upp. Det är lite som en idrottare som kan springa i motvind. Så länge det finns lite syre kvar kan de fortsätta, men när stormen blir för hård tar krafterna slut. Liknelsen haltar lite eftersom en idrottare blir trött av ansträngning, medan värmepumpen helt enkelt får slut på värmeenergi att hämta i luften utanför.
Så om jag har fattat det här rätt, så är isen på utsidan det största hindret eftersom den täpper till maskinen. Men pumpen löser det genom att tillfälligt värma upp sig själv. Och tack vare att motorn kan anpassa farten mjukt så klarar den nästan trettio minusgrader innan det blir för kallt för att tekniken ska fungera.
Det stämmer alldeles utmärkt. Tack för att du har lyssnat.
Jag trodde faktiskt att värmepumpen skapade sin egen värme. Ungefär som ett vanligt elelement. Men nu inser jag att den fungerar mer som en tjuv som hämtar den lilla energi som finns kvar i kylan. Allt hänger på den där vätskan som kokar redan vid fyrtio minusgrader. Det är precis samma princip som när Robert C Webber brände handen på sin frysbox nittonhundrafyrtionio.
Det stämmer precis. Pumpen flyttar bara värmeenergi i stället för att tillverka den. Gå ut och titta på din värmepump en riktigt kall dag. Då kan du se ångan när den frostar av sig själv. Fortsätt att vara nyfiken. Tack för att du har lyssnat på PodThis.
Sources & further reading
Heat Pumps: Theory and Service
En omfattande teknisk genomgång av termodynamiken bakom moderna värmepumpssystem.
The History of the Heat Pump
Beskriver den historiska utvecklingen från Robert C. Webbers första experiment till dagens effektiva system.
Så gjordes avsnittet
Skapat av Martin Andersen med PodThis. Research och manus är AI-genererade med Google Gemini utifrån skaparens ämne, rösterna med Gemini eller Cartesia. PodThis redaktion har inte granskat innehållet.
Create your own podcast in minutes
Turn any topic into a professional podcast series with AI
Get Started Free
Comments (0)
Sign in to join the conversation