Kärnvapenrobotar och R-7 Semjorka
Kärnvapenrobotarnas utveckling har tagit mänskligheten från bombplan till interkontinentala system som når sina mål på under trettio minuter. Lyssnaren får lära sig om tekniken bakom ballistiska robotar, olyckan i Arkansas nittonhundraåttio och hur precisionen har ökat från flera kilometer till under etthundratjugo meter. Dessutom förklaras hur hypersoniska glidfordon som Avangard fungerar och varför ubåtsflottan utgör den mest svårstoppade delen av kärnvapentriaden.
Den sovjetiska roboten R-7 Semjorka genomförde sin första lyckade flygning i augusti nittonhundrafemtiosju och förändrade förutsättningarna för global krigföring. Tekniker i Arkansas orsakade nittonhundraåttio en explosion i en Titan II-silo efter att ha tappat en hylsa, vilket slungade ett nio megaton tungt stridshuvud sexhundra fot upp i luften. Utvecklingen har gått från nittonhundrafemtiotalets kilometerstora felmarginaler till dagens Minuteman III som träffar inom etthundratjugo meter efter en flygning på tiotusen kilometer. Moderna ubåtar av Ohio-klass kan bära tjugofyra Trident II-robotar som vardera når åtta olika mål, vilket gör havet till den viktigaste platsen för avskräckning.
Chapters
Jag trodde faktiskt att kärnvapenrobotar bara var som långsamma, obemannade flygplan. Att de helt enkelt fraktade en bomb tills de kraschade.
Snart kommer du att förstå hur tekniken gjorde kärnvapnen till ett globalt hot på bara trettio minuter. Välkommen till PodThis och Learn With Me med Martin och Lisa.
Introduktion till kärnvapenrobotarna och deras roll
Martin, jag har funderat på det här med kärnvapenrobotar. Är inte själva roboten egentligen bara ett sätt att frakta bomben? Det känns som att det viktigaste för länderna under kalla kriget fortfarande var hur stor själva smällen blev.
Det kan man tro, men tekniken för att flytta bomben förändrade i själva verket allt. I augusti nittonhundrafemtiosju lyckades Sovjetunionen för första gången flyga med R-sju Semjorka. Det var världens första interkontinentala robot. Innan den fanns fick man lita på långsamma bombplan. De kunde upptäckas och skjutas ner långt innan de nådde sitt mål. Hur tror du att tryggheten påverkades när de här robotarna väl började användas?
Jag antar att länderna kände sig tvungna att bygga ännu större bomber. Allt för att vara säkra på att skrämma motståndaren. Den största rädslan måste ha varit att den andra sidan hade en kraftfullare explosion som kunde utradera allt.
Det är faktiskt en missuppfattning. Den verkliga skräcken handlade inte om att bomberna blev större. I stället handlade det om att det geografiska skyddet försvann över en natt. När man byggde en robot som nådde en annan kontinent spelade det ingen roll om man hade ett helt världshav mellan sig och fienden. Tiden för ett anfall mellan kontinenterna minskade till under trettio minuter. Det är som om en lekplats där man kan springa och gömma sig plötsligt krymper till storleken av en telefonkiosk. Men bilden haltar, för i verkligheten kan man aldrig kliva ut ur kiosken när leken är slut.
Så det var farten och det faktum att ingen längre gick säker som skapade terrorbalansen. Det var alltså viktigare än själva sprängkraften.
Precis, farten förändrade allt. För att göra hotet ännu mer oundvikligt flyttade man dessutom ut vapnen i världshaven där de inte går att spåra. En enda amerikansk ubåt av Ohio-klass kan bära tjugofyra Trident två-robotar. Varje enskild robot bär åtta oberoende stridshuvuden. Det betyder att en enda ubåt kan anfalla etthundranittiotvå olika mål samtidigt. Det gör ubåtarna till den del av försvaret som är svårast att slå ut. Hur skulle man ens kunna försvara sig mot ett hot som inte syns och som rör sig så snabbt?
Det låter som en mardröm att försöka stoppa. Om jag har fattat det rätt var den stora vändpunkten inte att man byggde värre bomber. Det var i stället robotarna som gjorde avståndet mellan länder betydelselöst. Det var den korta leveranstiden på under en halvtimme som skapade den moderna terrorbalansen.
Där satte du fingret på det. Men om de här vapnen kan nå vilken plats som helst på jorden på en halvtimme, hur fungerar då resan dit upp i rymden och tillbaka? Tack för att du lyssnat.
Tekniken bakom ballistiska och kryssningsrobotar
Vi har pratat om hur snabbt allting går. Men om du föreställer dig en robot som ska färdas över halva jordklotet, hur tror du att den resan faktiskt ser ut rent tekniskt?
Jag tänker mig att det fungerar ungefär som ett extremt snabbt flygplan. Därför borde vi väl kunna använda vanligt luftvärn för att skjuta ner dem om de kommer mot oss?
Det är en vanlig tanke, men det fungerar inte riktigt så. En ballistisk robot liknar mer en kastad sten än ett flygplan. Den skjuts upp i rymden och faller sedan ner mot sitt mål. När stridshuvudena kommer in i atmosfären igen färdas de i nära sju kilometer i sekunden. Det är en sådan fart att friktionsvärmen får farkostens ytskikt att förångas. Kan du se framför dig hur svårt det är att träffa något som rör sig i tjugo gånger ljudets hastighet?
Sju kilometer i sekunden. Jag försöker greppa hur det ens är möjligt. Men de borde väl bli ganska oprecisa när de faller från den höjden?
Tvärtom, precisionen är nästan skrämmande. Dagens amerikanska Minuteman tre-robotar har en felmarginal på mindre än etthundratjugo meter. Det är efter en flygsträcka på över tiotusen kilometer. Men själva tekniken är livsfarlig även när den bara står i sitt schakt. Den artonde september nittonhundraåttio tappade en tekniker en hylsa som punkterade en Titan två-robot i Arkansas. Bränslet exploderade och kastade iväg ett nio megaton tungt stridshuvud nästan tvåhundra meter upp i luften. Enligt rapporterna var det ett rent under att det inte detonerade där och då.
Man lever alltså med en konstant risk även utan krig. Men finns det verkligen inget sätt att stoppa dem i luften?
Det blir allt svårare för varje år. Rysslands system Avangard använder till exempel hypersoniska glidfordon som kan manövrera i tjugosju gånger ljudets hastighet. Det är som att försöka fånga en fluga med ätpinnar, fast flugan rör sig snabbare än en gevärskula och kan svänga när den vill. Skillnaden är förstås att roboten styrs av algoritmer och fysikens lagar istället för en egen vilja. Vad tror du händer med alla beräkningar när målet kan svänga mitt i fallet?
Jag antar att de blir helt värdelösa. Man kan ju inte förutsäga var roboten befinner sig nästa sekund.
Just så.
Om jag har fattat det här rätt är försvaret i princip maktlöst. De här vapnen rör sig helt enkelt för snabbt för att vi ska hinna reagera. De faller från rymden i extrema hastigheter och de nyaste modellerna kan dessutom ändra kurs. Det gör att man aldrig kan veta exakt var de kommer att slå ner.
Det är en korrekt sammanfattning av hur det ser ut rent tekniskt. Tack för att du lyssnade.
Jag trodde först att det mest skrämmande var den enorma sprängkraften. Som när hylsan föll i Arkansas och nästan utplånade en hel delstat. Men nu inser jag att det verkligt kusliga är hur tekniken har gjort haven betydelselösa som skydd. Det handlar om den ofattbara hastigheten och precisionen. När roboten väl är avfyrad går det helt enkelt inte längre att värja sig.
När vapnet väl är i luften finns det inget försvar som hinner med. Fundera under veckan på hur världen förändrades under de trettio minuter som den allra första interkontinentala flygningen tog. Fortsätt lära och fortsätt växa. Tack för att du lyssnade på PodThis.
Sources & further reading
Command and Control: Nuclear Weapons, the Damascus Accident, and the Illusion of Safety
En detaljerad redogörelse för olyckan i Arkansas och säkerhetsriskerna med kärnvapensystem.
The Dead Hand: The Untold Story of the Cold War Arms Race and Its Dangerous Legacy
Beskriver kapprustningen och den tekniska utvecklingen av sovjetiska och amerikanska robotsystem.
Så gjordes avsnittet
Skapat av Martin Andersen med PodThis. Research och manus är AI-genererade med Google Gemini utifrån skaparens ämne, rösterna med Gemini eller Cartesia. PodThis redaktion har inte granskat innehållet.
Create your own podcast in minutes
Turn any topic into a professional podcast series with AI
Get Started Free
Comments (0)
Sign in to join the conversation