Varför norrsken syns oftare just nu
Detta avsnitt förklarar sambandet mellan solens magnetiska aktivitet och norrskenets synlighet på jorden. Lyssnaren får förståelse för solcykel 25, hur koronala massutkastningar färdas i tre miljoner kilometer i timmen och varför Russell-McPherron-effekten gör mars och september till de bästa månaderna för observationer. Dessutom belyses historiska händelser som Carrington-stormen 1859 som referens för dagens solaktivitet.
Chapters
Jag trodde faktiskt att norrskenet bara berodde på hur kallt det var ute. Men nu säger alla att vissa år är helt speciella. Varför är det egentligen på det viset?
Du ska snart få förklara hur solens rytm på elva år styr alla färger på himlen. Välkommen till PodThis. Jag heter Erik och här är Astrid.
Solens elvaåriga hjärtslag
Erik, jag har funderat på en sak när jag sett alla vackra bilder på himlen som sprids just nu. Det känns som att norrsken bara händer lite slumpmässigt. Men solen är väl i grunden en stabil ljuskälla som brinner med samma jämna styrka hela tiden?
Det är en naturlig tanke, men det stämmer faktiskt inte. Solen fungerar inte som en vanlig glödlampa som bara lyser. Den har snarare en sorts hjärtslag. Det är en återkommande cykel på ungefär elva år där den magnetiska aktiviteten förändras helt och hållet.
Ett hjärtslag? Det låter nästan som att den är en levande varelse.
Egentligen påminner det mer om en kastrull med vatten på en spis. I början är ytan helt stilla. Men ju mer energi som byggs upp, desto mer börjar det bubbla och fräsa tills det nästan kokar över. Skillnaden är att solen aldrig svalnar. Den börjar bara om sin magnetiska process direkt efteråt. Vet du hur vi kan se på solens yta att aktiviteten ökar?
Jag gissar att det syns på färgen? Att den kanske blir rödare eller ljusare när det är dags att koka över?
Nej, det är faktiskt tvärtom. Vi ser små mörka punkter som kallas solfläckar. När solen är i en lugn fas finns det nästan inga fläckar alls. Men under ett solmaximum kan det dyka upp över etthundrafemtio stycken samtidigt. Just nu är vi i den uppåtgående fasen av solcykel tjugofem. Forskarna tror att den når sin kulmen någon gång mellan slutet av tjugohundratjugofyra och början av tjugohundratjugofem.
Så det är därför vi ser så mycket norrsken nu? För att vi närmar oss toppen i cykeln?
Precis så är det. Historiskt sett kan de här topparna bli otroligt kraftfulla. År artonhundrafemtionio inträffade det som kallas Carrington-händelsen. Då var aktiviteten så våldsam att norrskenet syntes ända nere i Karibien. Tidningar från den tiden berättar att folk trodde att det var morgon mitt i natten för att himlen lyste så starkt.
Det är ju helt otroligt att det kan nå så långt ner mot ekvatorn. Om jag har fattat det rätt är solen alltså inte alls en stilla boll av eld. Den följer en elvaårig rytm av magnetisk oro. Just nu är vi i en period där det bubblar ovanligt mycket på ytan, och det är därför vi får se så mycket norrsken.
Det är en helt korrekt sammanfattning. Men hur tar sig egentligen den här aktiviteten från en bubblande fläck på solen hela vägen till vår mörka natthimmel?
Det är en bra fråga, för rymden är ju mestadels tom.
Det ska vi titta närmare på nu. Tack för att du lyssnar.
Plasman och de öppna dörrarna
Vi ska titta på vad som händer när solen skickar iväg sina stormar mot oss. Men vad tror du att det är som faktiskt träffar jorden?
Jag har alltid tänkt att det är som vanligt ljus, fast mycket starkare. Det känns som om solen tänder en enorm strålkastare som når oss på några minuter och lyser upp atmosfären direkt.
Det är faktiskt en vanlig missuppfattning. Det handlar inte om ljusstrålar utan om fysiska moln av materia. Solen kastar ut miljarder ton laddad gas, så kallad plasma, i vad vi kallar koronala massutkastningar. De här molnen färdas i upp till tre miljoner kilometer i timmen. Det betyder att det tar mellan femton och arton timmar innan de når fram till oss.
Jag försöker föreställa mig hur det där molnet ser ut när det färdas genom rymden. Det är alltså en fysisk våg som sköljer över oss?
Man kan likna jordens magnetfält vid ett paraply i en kraftig storm. Det skyddar oss från det mesta av den här plasman. Men liknelsen haltar lite. Ett paraply stöter bara bort vattnet, medan magnetfältet faktiskt fångar in en del av partiklarna och leder ner dem mot polerna. Hur tror du att det påverkar oss om stormen är riktigt kraftig?
Då kanske paraplyet inte räcker till för att hålla allt ute. Det var i maj förra året— nej, maj tjugohundratjugofyra menar jag. Då var det ju väldigt mycket prat om det i tidningarna.
Det stämmer. Då nådde en sådan geomagnetisk storm den högsta nivån, G-fem. Det gjorde att folk kunde se norrsken ända nere vid Medelhavet. Men det är inte bara styrkan på stormen som räknas. Det handlar också om när på året den inträffar.
Spelar årstiden verkligen roll för något som kommer från rymden?
Det handlar om hur jordens magnetfält ligger i förhållande till solen. Forskarna kallar det för Russell-McPherron-effekten. Den innebär att chansen för norrsken faktiskt är dubbelt så hög kring vårdagjämningen i mars och höstdagjämningen i september.
Om jag har fattat det rätt är norrsken alltså inte bara ljus. Det är fysiska moln av plasma som kraschar in i vårt magnetiska skydd. Eftersom jordens lutning gör att vi är extra mottagliga under vår och höst, så är det då vi har störst chans att se skådespelet.
Det är en bra beskrivning av hur dörrarna till vår atmosfär öppnas. Tack för att du lyssnat.
Förr trodde jag faktiskt att det var den bitande vinterkylan som tände norrskenet. Nu förstår jag att allt handlar om solens hjärtslag, den där cykeln på elva år. Det är som om solen tar ett djupt andetag och blåser ut plasma mot oss. Just nu är vi mitt i en kraftig utandning i solcykel tjugofem. Att de där mörka solfläckarna faktiskt är startskottet för ljusspelet på himlen känns nästan overkligt.
Det stämmer bra, och kom ihåg att jordens magnetiska dörrar står på glänt lite extra just under våren och hösten. Under veckan som kommer kan du titta på en norrskensprognos. Se om du kan hitta antalet aktiva solfläckar som registrerats just idag. Det finns alltid mer att upptäcka. Tack för att du lyssnar.
Sources & further reading
The Sun's Heartbeat
En djupgående genomgång av solens cykler och hur dess magnetiska stormar påverkar livet och tekniken på jorden.
Northern Lights: The True Story of the Man Who Unlocked the Secrets of the Aurora
Berättelsen om Kristian Birkeland och de tidiga vetenskapliga upptäckterna kring norrskenets natur.
Så gjordes avsnittet
Skapat av Martin Andersen med PodThis. Research och manus är AI-genererade med Google Gemini utifrån skaparens ämne, rösterna med Gemini eller Cartesia. PodThis redaktion har inte granskat innehållet.
Create your own podcast in minutes
Turn any topic into a professional podcast series with AI
Get Started Free
Comments (0)
Sign in to join the conversation