Hajen: Före träden, vår generations ansvar

Välkommen till Pod This och Upptäcktsstunden, med Daniel, marinbiolog. Vi ska prata om hajarna. De är uråldriga överlevare som nu behöver vår hjälp, och vi ska se hur vi alla kan bli hjältar. Deras överlevnad är avgörande för havets framtid, det fascinerar mig. Hur kunde dessa överlevare, som funnits längre än träden, hotas av oss?

Vi utforskar deras roll, hoten och vad vi kan göra. Kan de överleva människan?

Daniel, jag hörde just om denna Cladoselache, en haj som simmade för 370 miljoner år sedan, långt innan de första träden på land ens hade slagit rot. Det låter som en varelse från en helt annan tid, men ändå med en förvånansvärt modern form. Ja, det är en av de mest framgångsrika berättelserna om överlevnad på vår planet.

De allra första hajliknande fiskarna dök faktiskt upp redan för omkring 450 miljoner år sedan, under Ordovicium-perioden. 450 miljoner år! Det är svårt att greppa. De har alltså sett nästan allt som hänt på jorden, och ändå finns de kvar. Hur har de kunnat överleva så länge, genom alla dessa omvälvningar som har utplånat så många andra arter?

De har inte bara överlevt, de har framgångsrikt ridit ut varenda ett av jordens fem stora massutdöenden. Tänk dig den händelse som utrotade dinosaurierna för 66 miljoner år sedan – hajarna bara fortsatte att simma, opåverkade. Så de är inte bara gamla, de är en sorts uråldrig ritning för framgång. Men hur mycket har de egentligen förändrats under all denna tid?

Cladoselache lät ju förvånansvärt lik dagens hajar. Precis. Cladoselache, från Devon-perioden, visar redan många av de egenskaper vi känner igen hos dagens hajar. Jag tänker på den strömlinjeformade kroppen, och de kraftfulla fenorna.

Deras grundläggande kroppsplan var så effektiv från början att den krävde relativt lite förändring för att fungera genom eoner. Det är svårt att förstå hur en grundläggande form kan vara så motståndskraftig att den fungerar genom alla dessa geologiska tidsåldrar. Det säger något om hajens plats i havets ekosystem, att den är så fundamental.

Absolut. De är bland de äldsta ryggradsdjursgrupperna som fortfarande patrullerar haven. Deras överlevnad är ett bevis på en exceptionell anpassningsförmåga och en design som har stått emot tidens tand.

Så, Daniel, den här uråldriga överlevaren, som har sett så mycket, vad gör den egentligen här idag?

Vilken roll spelar den i våra moderna hav?

Hajarna är inte bara överlevare, de är havets arkitekter. Vi kallar dem topprovdjur, och det är just där deras avgörande roll spelar in. Utan dem faller systemet isär. Som ett korthus, menar du?

Kan du ge ett konkret exempel på hur det fungerar?

Absolut. Tänk på Shark Bay i Australien. Där påverkar tigerhajarnas närvaro var sjökorna, alltså dugongerna, väljer att beta. Hajarna skapar ett så kallat "landskap av rädsla". Ett landskap av rädsla?

Det låter dramatiskt. Hur påverkar det dugongerna?

Dugongerna undviker de grunda områdena där hajarna lättare kan jaga dem. Det gör att de inte överbetar sjögräsängarna på enskilda platser. Det är en form av naturlig reglering. Så hajarna ser till att sjögräset inte försvinner, och på så vis skyddar de hela livsmiljön?

Exakt. Försvinner hajarna, då skulle sjökorna kunna överbeta de här livsviktiga ängarna. Sjögräsängarna är som havets barnkammare, fulla av liv. Om de skulle kollapsa, då rasar hela ekosystemet samman med dem. Det är en tydlig dominoeffekt. Men de gör mer än att bara skrämma andra djur, eller hur?

Mycket mer. De är också havets renhållningsarbetare. Genom att äta de sjuka och svaga djuren, hjälper de till att hålla fiskbestånden friska och starka. De gallrar ut de svagaste, vilket gynnar hela populationen. Det låter som en mycket viktig funktion, nästan som en form av naturlig selektion som håller havets invånare i form. Precis.

Och det finns faktiskt forskning som visar att platser med friska hajpopulationer har betydligt friskare korallrev. Korallrev?

Hur hänger de två ihop?

Hajarna håller nere populationerna av medelstora rovfiskar. De här medelstora fiskarna äter i sin tur de mindre, algätande fiskarna. Utan hajar blir det helt enkelt för många medelstora rovfiskar. Och de algätande fiskarna är avgörande för reven?

Oerhört viktiga. De håller reven rena från alger, vilket är avgörande för korallernas överlevnad. Utan hajar, ingen balans, och reven kvävs av alger.

Den där bilden av forskaren Elin Svensson som räknade döda hajar i näten utanför Kapstaden, och sedan handlaren med fenan i Guangzhou – det är svårt att skaka av sig. Hundra miljoner hajar varje år, Daniel, det är en siffra som känns nästan omöjlig att ta in. Den siffran är en uppskattning, Maya.

Men den ger oss en mycket tydlig bild av den enorma omfattningen av mänsklig påverkan. Det är en förödande verklighet som de möter. Men hur kunde det bli så här?

Vi har ju talat om hajen som en urgammal överlevare. Det är en art som har klarat sig genom så många omvälvningar i jordens historia. Vad är det som har förändrat allt så snabbt?

Det är just det som är det smärtsamma i den här berättelsen. En studie som publicerades i tidskriften Nature år tvåtusentjugoett visade att de globala bestånden av oceaniska hajar och rockor minskat med hela sjuttioen procent sedan nittonhundrasjuttio. Det är en takt som saknar motstycke för dessa djur. Sjuttioen procent på bara femtio år...

det är en förkrossande siffra. Vad är det som driver den här drastiska minskningen? Överfiske är den absolut största boven i dramat. Det handlar både om riktat fiske, där hajen är målet, och om bifångst, när hajar fastnar i nät avsedda för andra arter som tonfisk.

Och den där hajfenan som David Chen såg på marknaden, den är en del av det riktade fisket, eller hur?

Det är vad som driver en stor del av efterfrågan?

Precis. Handeln med hajfenor är en oerhört lukrativ industri, kopplad till rätter som hajfensoppa. Denna handel driver på ett intensivt fiske efter specifika hajarter, ofta de större som har mer eftertraktade fenor. Så det är inte bara att de fångas, utan att de fångas i ett syfte som skapar en egen marknad.

Ja, och problemet förvärras av hajens egen biologi. Många hajarter växer långsamt, blir könsmogna sent och får väldigt få ungar. De har helt enkelt inte en chans att återhämta sig när de fiskas i den här takten.

Deras uråldriga överlevnadsstrategi, som har fungerat i hundratals miljoner år, blir plötsligt en svaghet när de ställs inför vårt moderna fisketryck. Är det en kamp de har någon möjlighet att vinna?

Det är en kombination av deras långsamma livscykel och den oöverträffade effektiviteten i det moderna fisket som skapar den här krisen. Den mänskliga påverkan har blivit en faktor som ingen art, oavsett hur tålig, kan stå emot utan hjälp. Med en sådan massiv nedgång, vilka arter är det som nu balanserar på avgrundens brant?

Och vad blir de konkreta följderna när dessa väktare försvinner?

I vårt förra avsnitt fick vi höra om de chockerande siffrorna, hur hajpopulationerna minskat drastiskt. Men vilka är det då, dessa arter som nu balanserar på avgrundens rand?

Och vad blir de konkreta följderna när just dessa väktare försvinner?

Så det handlar inte bara om mindre kända arter, utan även om sådana vi känner igen, som hammarhajen. Är det bara de som är i störst fara, eller påverkas även de mer ikoniska hajarna?

En trofisk kaskad... Det låter som en dominoeffekt under vattenytan. Vad innebär det mer konkret?

Så det handlar om mer än bara förlusten av en art; det handlar om att hela systemet blir svagare.

Vi har sett hur hajarna, dessa uråldriga överlevare och havets trädgårdsmästare, nu är i allvarlig knipa. Situationen är allvarlig. Den uråldriga överlevaren, trädgårdsmästaren, är i trångmål. Men är historien redan skriven, eller finns det fortfarande hopp?

Kan vi, som orsakade problemet, också vara en del av lösningen?

Pod This.

Pod This Det där med Elin vid fiskdisken, att ett så litet val kunde ha så stor betydelse för hajen, det är en tanke som verkligen sätter sig. Ett litet val, men kanske avgörande. Precis. Konsumentmakt är en av de mest direkta vägarna att agera.

Att välja fisk och skaldjur med hållbarhetsmärkningar som MSC garanterar att de fångats på ett sätt som inte skadar hajar. Det skadar inte heller deras livsmiljöer. Att aktivt undvika hajprodukter är också grundläggande. Men det handlar väl inte bara om vad vi lägger på tallriken?

Många känner sig nog maktlösa inför den här enorma utmaningen, att rädda en hel art. Långt ifrån. Att stötta ideella organisationer som Världsnaturfonden eller Shark Trust ger dem resurser till viktig forskning, opinionsbildning och direkta skyddsåtgärder i fält. Deras arbete är ovärderligt. Och turism, kan det verkligen vara en del av lösningen när vi pratar om att skydda ett rovdjur som hajen?

Finns det inte risker med det?

Ansvarsfull hajturism visar att en levande haj är värd betydligt mer än en död. Det skapar starka ekonomiska incitament för lokalbefolkningen att skydda hajarna, snarare än att fiska dem. Då blir hajarna en tillgång i stället för en resurs att utnyttja.

Men även med medvetna val och stöd till organisationer, känns det som att de stora besluten måste komma från politiker. Hur kan vi som individer påverka det?

Absolut. Titta på Palau. De etablerade världens första nationella hajreservat redan 2009. Det beslutet visar att storskaliga politiska åtgärder är möjliga, och det kan inspirera andra länder att följa efter. Att engagera sig politiskt, kontakta beslutsfattare och kräva starkare lagar mot illegalt fiske, det kan verkligen driva systemförändringar.

Så det handlar om att både agera själv och att få andra att agera. Kunskap måste vara nyckeln där. Precis. Att sprida kunskap till vänner och familj om hajarnas betydelse och de hot de står inför. Det är ett otroligt kraftfullt verktyg. Det förändrar attityder, en person i taget, och kan bygga ett bredare stöd för skyddsåtgärder.

Från urtidens överlevare till en sårbar art i vår tid... Det har varit en resa som verkligen visar hur sammanlänkade vi är med havets ekosystem. Och den viktigaste insikten är att varje enskild person har makten att bli en hjälte för hajen. Det handlar inte om en enda storslagen handling, utan om en samling medvetna val i vardagen.

Från vad vi lägger på tallriken till den kunskap vi delar. Tillsammans kan de valen vända utvecklingen för havets äldsta väktare.

Vi har rest genom 450 miljoner år av historia, från hajens uråldriga överlevnadsförmåga till dess livsviktiga roll som havets trädgårdsmästare i dag. Precis. Och den resan visar oss att denna fantastiska varelse, som funnits längre än träden, nu behöver vår hjälp. Men det ligger i våra händer.

Varje medvetet val vi gör i vardagen är ett steg mot att bli en "hjälte för hajen". Så det handlar inte om en enda stor insats, utan om att förstå hur våra handlingar, från tallriken till kunskapen vi delar, tillsammans kan vända utvecklingen för havets äldsta väktare?

Ja, det är summan av alla dessa små, medvetna val som har kraften att rädda dem. Tack, Daniel, för att du delat med dig av denna otroliga berättelse och framtidshopp. Om du tyckte detta avsnitt var insiktsfullt, Pod This gärna med vänner och familj. Tills nästa gång, fortsätt att ifrågasätta, fortsätt att upptäcka.