Nordens försvar: Sjödrönarnas tysta vakt

Det är onsdag den tjugoförsta oktober. Här är din briefing från PodThis: Svensk Försvarsteknik och Strategi. Enligt källor ansluter sig ett företag nu till samarbetet inom försvarsspåret. Syftet är att stärka industrins gemensamma arbete med säkerhet i regionen. Samtidigt planerar grannlandet två parallella upphandlingar för upp till tjugo standardiserade fartyg. Vi går också igenom hur sjödrönarna i Östersjön kommer att fungera inför tjugohundratjugosex.

Det danska försvars- och teknikföretaget Terma ansluter sig nu till Nordic Compass försvarsspår. Enligt Nordic Defence Sector är det här ett strategiskt steg för att fördjupa det regionala samarbetet kring innovation. När Terma kliver in i det här sammanhanget stärks grunden för den tekniska utvecklingen mellan de nordiska länderna. I grund och botten handlar det om att samordna resurser och expertis. Man vill möta framtida säkerhetsutmaningar med gemensamma lösningar. Nordic Defence Sector framhåller att anslutningen är en viktig del i arbetet med att bygga en mer sammanhållen miljö för försvarsteknik. De exakta detaljerna kring hur omfattande samarbetet blir eller vilka projekt som väntar har inte offentliggjorts än. Men anslutningen bekräftar en tydlig inriktning. Aktörer söker nu tätare samverkan för att öka den gemensamma förmågan inom avancerad försvarsmateriel.

Norge planerar nu två stora upphandlingar som ska ske i konkurrens. Det handlar om upp till tjugo standardiserade fartyg. Nordic Defence Sector rapporterar om beskedet och det här kommer i en tid när de regionala banden blir allt tätare. Vi har ju till exempel sett hur Terma anslutit sig till Nordic Compass. Med den här satsningen vill Norge modernisera sina sjöstridskrafter genom att bygga en mer enhetlig flotta. Inom försvarssektorn ser man det här som en av de största affärsmöjligheterna i regionen på mycket länge. Det öppnar för långsiktiga kontrakt och stora volymer för både varv och tekniska leverantörer. Tanken med att använda standardmodeller är att sänka kostnaderna för både bygget och underhållet. Samtidigt hoppas man att fartygen ska kunna vara i bruk mer av tiden. Just nu finns inga offentliga detaljer om de tekniska kraven eller när anbuden ska vara inne. Men Nordic Defence Sector betonar att tjugo fartyg är en historiskt stor satsning. Det förväntas stärka hela den nordiska försvarsindustrins förmåga. Planerna visar tydligt att samordning och gemensamma standarder blir avgörande för säkerheten till sjöss i framtiden.

Vi avslutar med att titta på hur användningen av så kallade Saildrones i Östersjön under tjugohundratjugosex visar hur autonoma sjödrönare nu förändrar bevakningen i våra egna farvatten. Precis som när Norge planerar för nya standardiserade fartyg, så handlar det här om att använda ny teknik för att få en bättre bild av vad som händer till sjöss. HurBra rapporterar att de här obemannade farkosterna nu har en viktig roll i att övervaka svenska vatten. Genom att använda självstyrande teknik kan man samla in information mer effektivt än förr. Det ger en mer detaljerad bild av läget i regionen. Enligt HurBra är den stora fördelen att systemen kan arbeta helt självständigt. De kan vara på plats hela tiden, utan att begränsas av de behov som finns på bemannade fartyg. Det framgår inte av de nuvarande uppgifterna exakt hur många enheter det rör sig om eller vad de har för full teknisk kapacitet. Men det står klart att tekniken nu är en naturlig del av säkerheten till sjöss i hela Östersjön.

Det var dagens Svensk Försvarsteknik och Strategi från PodThis. Tack för att du lyssnade. Vi hörs i morgon.