Sams magiska badstund

[Astrid] Välkommen till Pod This och Dreamtime Stories. Kryp riktigt nära nu, lilla vän, under din varmaste filt. Kanske är lampan redan släckt och bara en liten nattlampa lyser mjukt? Ikväll ska vi följa med en liten pojke som heter Leo. Han har en vän som är lite annorlunda. Det är en stor men snäll spinosaurus som heter Plask. Och han älskar att plaska i vatten. Leo tycker inte om att bada, men Plask vill visa honom att badtiden kan vara ett magiskt äventyr. Ett äventyr som gör en ren och redo för sagosömn. Vi får se hur Leos tår tvekar, hur de hittar en hemlig lagun, och hur de blir varma och sömniga. För på badrumsmattan stod Leo med armarna i kors. Vattnet porlade ner i det stora vita badkaret, men det lät inte som ett äventyr. Det lät bara.. blött. Kapitel 1: De tveksamma tårna [Astrid] Känner du till den där känslan, när det är dags för bad, men tårna inte riktigt vill kliva i? Det är precis så Leo kände sig. Han stod där, mitt på den mjuka badrumsmattan, och tittade ner i badkaret. Vattnet var varmt och inbjudande, men ändå… det var något som fick tårna att tveka. Mamma eller pappa hällde försiktigt i en liten skvätt av den där magiska badoljan som doftade alldeles ljuvligt av lavendel. Och vet du vad som hände då? Jo, genast började små, små bubblor att växa. De blev fler och fler, större och större, tills de bildade höga, vita skumberg. Tänk dig att ha ett helt berg av mjukt, doftande skum att leka i! Vilka härliga skumberg det blev! De nådde nästan upp till kanten av badkaret. Leo tittade på sin allra bästa vän, den lilla spinosaurusen av plast som hette Plask. Plask stod så tryggt där på badkarskanten och såg ut att vänta. Kanske väntade han på att Leo skulle hoppa i? Med en djup suck, och med tårna fortfarande lite skeptiska, doppade Leo försiktigt en enda tå i det varma vattnet. Det kittlade lite! Och genast fastnade små, små bubblor från skummet på hans tå, som små, vita snöflingor. Han drog upp tån igen och tittade på de små bubblorna. Plask tittade också. Undrar du, precis som jag, om Plask kanske också skulle vilja bada i de där mjuka, vita skumbergen? Kapitel 2: Den hemliga lagunen [Astrid] Man kanske tror att ett bad bara är till för att tvätta sig, att det är det enda viktiga. Men det är ju så mycket mer, eller hur? Det kan vara en plats för de mest underbara äventyr. Precis som när Leos små tår först var lite tveksamma, men sedan vågade sig ner i det varma vattnet. Leo satte sig försiktigt i det varma, bubbliga vattnet. Med ett litet plask lät han Plask glida ner i badkaret. Där i vattnet såg det nästan ut som om Plask blinkade med sina små, vänliga ögon. Och den långa svansen viftade sakta, sakta. Kan du föreställa dig? Badkaret var inte längre bara ett badkar. Nej, för dem var det en hemlig, varm lagun. Den låg långt bort i ett land där dinosaurier och små barn kunde leka tillsammans. Allt var lugnt och stilla, alldeles perfekt. Plask simmade lugnt mellan Leos knän. Med sin nos knuffade den försiktigt en liten badanka framför sig. Det bubblade lite när ankan flöt fram. Leo tog en liten mugg och hällde vatten över Plasks stora segel på ryggen. I det vita skummet glittrade vattendropparna som små diamanter. Tänk att få ha en egen dinosaurie som älskar att bada lika mycket som man själv. Och efter allt simmande och allt lekande, när vattnet kramar om en som en mjuk, varm filt. Då blir man sådär härligt trött. Och Plask, den lilla dinosaurien, gäspade en stor, bubblig gäspning, precis som du kanske gör nu när du lyssnar. Allt var lugnt och stilla, alldeles perfekt. Men vet du vad som hände sedan? Plötsligt hördes ett litet ljud. Och proppen drogs ur. Vattnet började sakta virvla bort. Den hemliga lagunen blev mindre och mindre, precis som en dröm som sakta bleknar bort. Kapitel 3: Varm och sömnig [Astrid] Föreställ dig nu att du sitter där på badrumsgolvet. Du är insvept i en stor, varm handduk medan ljudet av vattnet som virvlar ner i avloppet sakta tystnar. Den lilla hemliga lagunen vi skapade tidigare blir mindre och mindre. Och plötsligt är det alldeles stilla. Proppen hade dragits ur, och allt det bubbliga, varma vattnet hade runnit bort. Plask ligger nu alldeles stilla i botten av badkaret. Han ser ut som en vanlig leksak igen, med sin snälla blick vänd mot dig. Han ser så nöjd ut, alldeles ren och blank. Och du, du lyfts upp i en stor, mjuk handduk. Den känns som en varm kram, precis som Leo fick. Den är så fluffig och skön att du nästan somnar direkt. Du torkas torr. Varenda liten tå och vartenda finger torkas omsorgsfullt, innan du får på dig din pyjamas. Den känns extra mysig mot den rena huden, som om den är gjord av de allra mjukaste moln. Känner du hur skönt det är? Leo torkar försiktigt av Plask också, så att ingen liten vattendroppe blir kvar på hans gröna hud. Sedan ställer han Plask på nattduksbordet, alldeles intill sängen. På så sätt kan han se sin snälla spinosaurus hela natten. Plask ser ut att le lite, glad över att vara så nära. Tänk att ha en sån vän alldeles bredvid sängen, visst vore det mysigt? Nerbäddad i sin säng gäspar Leo en stor, trött gäspning. En sån där gäspning som känns i hela kroppen, från tårna ända upp till öronen. Han drar täcket upp till hakan, och känner hur lugnet sprider sig i rummet. Allt är tyst och skönt. Sedan viskar han ett litet godnatt till Plask, nästan så tyst att bara du kan höra det. Han sluter ögonen, redo att drömma om varma, bubbliga laguner, och kanske om en snäll spinosaurus som älskar att plaska. Ja, Plask, plask, plask, så trygg och så skön. Han är redo för natten, precis som du. Sov gott, lilla vän. [Astrid] Badstunden, som ibland kan kännas som en tråkig del av dagen, kan verkligen förvandlas till något alldeles magiskt, eller hur? Tänk bara på Plask, den lilla dinosaurien på badkarskanten, som nu somnar tryggt vid Leos sida. Och vattnets porlande, som först var så alldagligt, blev till en lugnande sång. Nu när Plask sover sött och Leo är varm och ren, är det dags även för oss att låta tankarna flyga iväg. Låt dagens äventyr sjunka in. Sov gott, kära lyssnare. Dröm sött.